Igår blev vi rädda.
När vi vaknade på morgonen var Knutte svag i armen. Vi trodde att han legat med den i kläm. När han sedan kom upp och skulle äta kunde han inte hålla i skeden. Vi ringde till vårdcentralen och fick komma genast. Gissa om vi blev glada när det var vår husläkare som var jour. Ni hade tur sa han, för jag skulle inte ha varit jour idag, men fick rycka in. Hm…. tur… vad säger vi om det, Guds omsorg kallar vi det. Skönt i alla fall att träffa en doktor, som kan Knut utan och innan. Det visade sig att Knutte hade alldeles för lågt blodtryck, så dr fick ta bort en av hans mediciner. Skönt med tanke på att han har så mycket piller.
Knut har flera ggr haft något som kallas TIA-attacker, för min del tror jag att det rörde sig om en sådan.
Efter litet diskuterande bestämde vi att Knutte skulle åka hem igen, och att jag skulle hålla honom under uppsikt och idag är han precis som vanligt igen. Skönt!!
Birgitta