Hå, hå ja,ja.
Igår var Knutte och jag på möte på härliga Nystart. När vi kom hem skulle Knutte gå
uppför trappan. Jag kom efter med rullstolen som jag brukar. När Knutte hade två trappsteg kvar fick han en plötslig svindelattack och klamrade sig fast i räcket. Jag släppte rullstolen, som brakade nedför trappan och lyckades trycka upp honom på avsatsen så att han kunde hasa sig in in till tryggt avstånd från trappan. Sen var det att larma härliga hemtjänsten, som kom och hjälpte oss. Tack Gud för ditt beskydd och tack hemtjänsten för att ni är så fina.
Idag har vi ringt kommunrehab för att höra om vi inte kan få en hiss tillfälligt, tills vi får en ny bostad. Det var oerhört kostsamt sa dom, och skulle inte beviljas eftersom vi söker ny bostad, men vi kan ju alltid ansöka. Det går att flyga till månen men inte att hitta på någon enkel grej att ta sig uppför en trappa säkert.
Birgitta